bocker

Sidan uppdaterad den 15 september 2011		OBS! Läs avsnitt från böckerna nedan.
Startsidan
OBS! Klicka på bilden för att göra den större.		ROMAN med romantik dramatik humor värme Text: Reino Larsson Utgivare: Förlaget Atremi Örebro Utgivningsdag: 8 maj 2006 Format: A5 Sidantal: 270 Slutsåld Evald var charmgossen i skolan, tjejernas blickfång och lärarnas gunstling. Han var den rediga killen som alltid först ville bygga broar för att komma över livets utmaningar. Iris var den blyga flickan med långa flätor och ett oemotstånligt leende på sina läppar. Innanför var hon äventyrerskan som såg möjligheter i det okända och hellre kastade sig ut i utmaningen, innan bron var byggd. Det började redan i klassrummet där han satt i bänken bakom henne. Han kunde inte låta bli att ta i hennes flätor, röra vid henne för att få leendet som han aldrig blev mätt på. De fann varandra och lyckans portar stod vidöppna. Till den dag då hon plötsligt var borta ur Evalds liv. Livet tog en annan vändning och de hamnade i var sin världsdel. Just innan hade Evalds storebror John försvunnit under mystiska omständigheter. Det sades att Finlands regering hade mörklagt incidenten vid forna Sovjetunionens gräns och att John skulle ha varit inblandad. En omöjlig tanke för hans familj. John som alltid hade stått på de rättrådigas sida. Holger däremot var en spjuver och en fixare. Han tog sig fram i livet på sitt sätt utan att egentligen komma någon vart. Många i bygden ansåg honom vara en odåga. Holger skulle nog fixa också sitt liv, hade Evald tänkt. En dag, efter ett helt liv ringde telefonen hos Evald och väckte honom mitt i en dröm. Samtalet kom långt ifrån. Det kom över flera decennier från ett förflutet. Cirkeln började slutas och den långa omvägen nå sitt slut. Rösten vill svika honom men han formar varsamt orden i sin mun med luften som är kvar i lungorna.. - Det är väl inte du.. Iris? Smakbitar ur den kommande boken: Evald hinner känna den dyfuktiga skinnhandsken smälla till mot sitt ansikte. Han hinner uppfatta lukten av den. Lukten som han känner igen sedan tidigare. Det berömda stjärnspelet Big Bang, eller vad man nu kan kalla det för, utspelas snabbt inför hans ögon och sedan mörknar allting. Benen ger vika. Han faller pladaskt baklänges och tar mark med en duns. Långt ifrån börjar ljuden och sorlet av barnaröster återvända. Skratten och orden som Evald så många gånger tidigare upplevt får honom nu att känna olust i maggropen. Han börjar vakna och återkomma till medvetandet. Ögonlocken låter han vara stängda än så länge, han lyssnar bara och försöker få grepp om läget. Evald känner det grova gruset i ryggen och börjar urskilja rösterna som nu är alldeles inpå honom. Olle skrävlar och skryter om sin styrka, och förtäfflighet och runt omkring honom ekar de fegas lojala skrattsalvor. ........ "I mammans ögon var dottern en porslinsdocka som hon helst hade velat förvara på översta hyllan bland silkesdukarna i den låsta byrån." ......... "- Du vet Evald, jag är en person som bara blundar och kastar mig in i allt som är spännande i livet! Hur annars tror du att jag hade hamnat bortom oceanerna? - Det är riktigt, Iris, så ska man leva egentligen. Det är då man får ut mest av sitt liv, tror jag. Inte som jag, att klamra sig fast i det som råkat hamna i ens väg. - Och sedan? Har du levt ensam sedan dess, Evald? - Ja, man är väl inte dummare än räven. Den går ju inte heller flera gånger i saxen om den fått klorna avklippta tidigare, säger Evald och skrattar. - Ja så är det förstås, eller kanske inte, säger Iris tvekande. Eller jag vet inte... egentligen ska man väl inte stänga sina dörrar helt ifall lyckan skulle ha sina vägar förbi. För ser du Evald... Lyckan är som en fjäril, om du blundar och fäktar med armarna så flyger den bara förbi. Springer du och försöker fånga den så skrämmer du bort den. Nej, om du ser en fjäril flyga i närheten så räck bara ut din handflata och se om den sätter sig på den. Lyckan är lika svårfångad, Evald! Jag skulle bara vilja veta hur många sådana som svärmat runt dig, utan att du velat se dem! säger Iris glatt och lite nyfiket. Hon märker själv hur ofta och gärna hon vill säga det där namnet Evald... Evald, det låter bra att höra det, det känns bra att säga det och det smakar i munnen som formar det. - Smultronsmak... hm! Tanken svepte med rösten utan att det var meningen att någon skulle höra det. - Smultronsmak?? Käkar du smultron Iris medan du pratar med mig? Det är ju fuskigt och grymt att göra så! utropar Evald skrattande. ................ "Nu behöver inte Olle använda sina nävar för att få den uppmärksamhet och respekt som han inte fick under sin skoltid hemma i byn." ....... "Evald känner hur alla spärrar flyger upp, hur hungern i honom växer, hur magmusklerna spänns och han vill bara ha mer... mer." .... "- Struntprat Evald, ni kollar in häckar och bröst bara för er egen simpla nöjes skull." ..... "Pappans ord ekade i skallen på honom, "Mauritz skall behandlas med samma respekt som andra." ..... "- Tjejer, hoppas vi alla inte vaknar i samma säng i morgon... att vi har var sin. Med en snygg karl i!! utropar Anna och skrattar. ...... "Några centimeter från friheten och ett skott hade hörts. John hade fallit ner på rysk mark." ...... "-Evald, vi är här för att komma med ett långväga bud till dig. Du hade en son, som du säkert vet om...?"

		BORTOM ROSTMYRENS KÄLLOR Text/foto Reino Larsson Teckningar Allan Fjällblad Utgivare: Atremi Örebro [ISBN 91-89527-13-5] Pris 150 kr 255 sidor A5 storlek Slutsåld En bok med bredd och variation. Små berättelser direkt ur livet blandat med lekfulla tankar till djupa känslor. Kärlek, glädje och sorg fogat ihop med en gnutta humor och ironi. Den genomlöpande röda tråden styr läsarens tankar in på ett tema som med korta ögonblicksbilder försöker beskriva ett helt liv. Eftersom handlingarna i de olika avsnitten är helt fristående från varandra, så kan du läsa just om det som du känner för stunden. Utdrag ur boken: Sädesärlan vippar oavbrutet med stjärtfjädern och de livliga små ögonen har total kontroll på omgivningen. Försiktigt och nyfiket trippar den närmare den stora platta stenen där på älvstranden. Vattnet flödar oavbrutet förbi på några meters håll. Det är midsommartid och den breda älvfåran är till brädden fylld av allt smältvatten uppifrån fjällvärlden. Först nu har våren börjat komma dit. Från andra sidan älven, från byn i presidentens land, bärs ljud över vattnet av nyvaket liv. Människor mitt uppe i vårens sysslor. Motorer som brummar, barnaskratt och hammarslag. Någon bränner fjolårets oskördade gräs och röken som doftar vår bärs vida över land och vatten. Läs hela avsnitt ur boken

		De tusen fotspåren Hembygden Text/foto Reino Larsson Utgivare: Atremi Örebro [ISBN 91-89527-28-3] Pris 99 kr 220 sidor A5 storlek Första upplagan Slutsåld Det är en stark upplevelse att återvända till sin hembygd efter en lång tids bortovaro. Ingen.. ingen förblir oberörd av detta möte. Bilderna som finns lagrade i mig sammanfaller med verkligheten. Alla minnen överrumplar mig och jag sugs in i en förgången tid, barndomstiden och ungdomstiden. Jag minns varje stig, varje sten och återseendet med mina vänner blir rörande. Dessa skröpliga ansikten välkomnar mig som en gammal vän. De har inte glömt mig, fast jag bara är en i raden för dem. Nu står jag där bland de mina, på min strand, vid min älv. Utdrag ur boken: Jag sparkar till en sten som inte låg där förut. En alldeles ny sten, en främling på min strand, vid min älv. Min vandring på min barndomsstrand blir störd. Plötsligt stämmer inte bilden som jag ser, med bilden som jag burit inom mig. På ett obarmhärtigt sätt rycks jag ur mina drömmar, mina tankar, mina minnen... Från tiden bortom decennierna, långt från denna dag. De små fotspåren som jag tycktes se och som ledsagade mig ien förgången tid, försvann. För många vårfloder hade spolat över och sopat ut dem. När jag vänder mig om ser jag bara spår efter stora skor. Jag känner en rysning ila längs ryggraden innan jag blir medveten om tidsperspektiven. Innan jag inser att spåren, de enda på stranden, var mina fötters. ....... Tiden tycks släppa taget om mig där jag går bland mina vänner. Varje steg jag tar återspeglar tusen andra som jag tagit. Under varje fotspår finns tusen åter. ...... Går på min strand, insjunken i tankar, som i en helt annan värld. Långt från dagens hets och stoj. Långt från stundens direkta känsla. Där är tidens puls långsammare. Dofterna har en annan arom. Atmosfären andas värdigt stillsamt. Samma stämning som när du öppnar ett vällagrat vin i skenet av ett stearinljus. Mörkret runt omkring dig avskärmar bort yttervärlden. Där finns bara du och dina tankar, doften av vinet blandat med röken från det brunna paraffinet. Läs hela kapitel ur boken


		Mötesplats TORNEDALEN Kohtaamispaikka TORNIOLAAKSO Planeras... En bok om Tornedalen En annorlunda resa längs Tornedalen. Du guidas av tornedalingarna själva.
		Hembygdsföreningar, Bygdeföreningar, Intresseföreningar och andra föreningar kan köpa utrymme i boken för att presentera sin by och bygd i Tornedalen. Priset per sida kommer att vara lågt jämfört med det normala spaltmmpriset. Boken i format G5 ( ca 17x24 cm ) med text och bilder, innehållet i svart/vitt, omslaget i färg.





Andra utgivningar: Tidskriften Högst Personligt åren 1998 - 99 Handbok i Projektmetodik åt Nätverk Norr 1999 Reklam, annonsblad åt företag bl.a Bokbindning, restaurering av enstaka böcker.. Naturfotografering Firma REINO LARSSON